En bra text är förstås rättstavad, grammatiskt korrekt och innehåller användbar information. Det går också att tala om ett bra flyt. Vad som är ett bra flyt är inte helt lätt att definiera, och olika personer kan ha olika åsikter. I den här guiden försöker vi bryta ner det i mindre beståndsdelar och dela med oss av tips och tricks som hjälper dig att skriva (ännu) bättre texter.
Skriv enkelt och krångla inte till det i onödan
Att skriva enkla och lättlästa texter kan vara lättare sagt än gjort. Här kommer några handfasta tips:
- Använd skiljetecken som punkt och kommatecken – men överanvänd dem inte.
- Undvik att ha för många meningar som är längre än 20 till 25 ord.
- Planera textens innehåll och bestäm dina rubriker innan du börjar skriva (om rubrikerna inte redan finns angivna)
- Hoppa inte mellan olika tankegångar – följ en röd tråd
- Använd inte för svåra ord som läsaren måste googla för att förstå
- Var tydlig och använd inte det/den/de/dem i för stor utsträckning. Skriv i stället vad det handlar om, till exempel huset, ägarna eller spelen.
Använd ett varierat och nyanserat språk
En text med mycket upprepningar är varken kul eller särskilt givande för läsaren. Använd därför ett varierat och nyanserat språk. Detta kan du lyckas med genom att till exempel använda dig av synonymer. En sajt som vi varmt kan rekommendera är www.synonymer.se.
Här följer några exempel:
Skriv inte så här:
”NetEnt grundades år 1996 och är i dag en ledande spelutvecklare av casinospel. Med andra ord har NetEnt funnits i drygt två decennier och under den tiden har NetEnt levererat över 1 000 olika casinospel.”
Skriv så här i stället:
”NetEnt grundades år 1996 och är i dag en ledande spelutvecklare av casinospel. Med andra ord har företaget funnits i drygt två decennier och under den tiden har de levererat över 1 000 olika speltitlar.”
Jobba med textens dynamik och finn din rytm
En dynamisk text har en rytm som gör den lätt och skön att läsa. För att få en bra dynamik kan du till exempel jobba med olika meningslängd, slänga in skiljetecken eller kasta om ordföljden. Här får du tre tips i punktform:
- Variera längden på meningarna och bryt till exempel av flera långa meningar med en kort.
- Bind samman alltför korta meningar med ett ord eller kommatecken.
- Använd skiljetecken för att hjälpa läsaren känna textens rytm.
- Kasta om ordföljden så att inte varje mening börjar med samma ord. Du kan också vända på meningsuppbyggnaden och börja med olika satsdelar. Låt exempelvis en mening börja med subjektet och nästa med predikatet. Du kan läsa mer om det här.
Sträva efter att börja med det viktigaste för läsaren
Sträva alltid efter att börja med det viktigaste för läsaren oavsett om det handlar om en hel artikel, ett stycke eller en mening. För att bli bra på detta krävs träning. Ställ dig själv frågor som:
- Vad?
- Hur?
- När?
- Vem/vilka?
- Var?
Besvara dessa och börja sedan med det som du tror är viktigast för läsaren. Till exempel:
”Spelutvecklaren NetEnt (vad) grundades år 1996 (när) i Sverige (var) och erbjuder idag, mer än 20 år senare, över 1 000 olika speltitlar till online casinon (vem/vilka) runt om i världen.”
Alla meningar kan förstås inte besvara samtliga frågor men applicerar du detta tankesätt på en hel artikel eller ett stycke börjar du kanske inte artikeln med att beskriva kundtjänstens öppettider. Den första meningen i artikeln och i varje stycke är den viktigaste och den ska innehålla mycket information så att läsaren vet vad denne kan förvänta sig. Du kan också använda dessa frågor när du har kört fast och inte vet vad du skriva härnäst.
Undvik helst det här!
- Skriv inte ”så” så mycket
Ordet ”så” är ibland fullt nödvändigt men det kan betraktas som ett utfyllnadsord och många gånger överanvänds det. I nio av tio fall kan du ta bort ordet helt och går det inte att ta bort kan du lägga till ett ”att” efter för att skänka texten ett bättre flyt. - Skriv inte ”ju”
Ordet ”ju” ger texten en talspråklig känsla och bör undvikas om det inte används i ett uttryck som ”ju mer, desto bättre”. - Byt ut eller ta bort detta, dessa, denna
Även ovan nämnda ord ger texten en något pladdrig och talspråklig karaktär. De kan givetvis användas, kan du undvika dem eller minska ner användandet får texten en högre kvalitet. Till exempel: ”Casinon erbjuder oftast bra välkomstbonusar. Detta för att locka till sig kunder.” Skriv istället: ”Casinon erbjuder oftast bra välkomstbonusar för att locka till sig kunder.”
- Man ska helst använda ett personligt tilltal
När du skriver dina texter, undvik att använda ordet ”man” – såvida det inte anges i instruktionerna att texten ska ha en opersonlig ton. Tilltalar du läsaren som ”du” känns texten mer personlig och blir tydligare eftersom att läsaren vet vem du pratar till. Ordet ”man” kan nästan alltid ersättas med till exempel du, de eller dem.
- Skriv ska i stället för skall
Ordet skall kan upplevas som gammeldags och en aning byråkratiskt – skriv ska i stället.
- Öppna helst inte din text med en fråga
Att öppna en text med en fråga är ett relativt populärt grepp men samtidigt något intetsägande. Självklart finns det undantag och frågor kan vara kraftfulla retoriska grepp, men i många fall upplevs de som ren utfyllnadstext. Gör en avvägning.
- Svåra ord ger inte högre kvalitet på texten
Ett vanligt missförstånd är att ”svåra” och krångliga ord ger högre kvalitet, det gäller särskilt för BQ. Det är snarare tvärtom, eftersom krångliga ord vanligtvis gör texten svårläst och minskar flytet.
Vanliga misstag
- Använd inte apostrof för att berätta att något är någon’s
Ett vanligt misstag som smugit sig in från engelskan är att använda en apostrof för att beskriva att något är någons. Till exempel, ”Volvo’s nya lastbilar är självkörande.”. Detta är helt enkelt fel och apostrofen ska således bort. - Medan – inte medans
Medans är talspråk, skriv i stället medan. - Skriv namn på dagar och månader med små bokstäver
I engelskan skrivs namn på dagar och månader med stora bokstäver – men inte i svenskan. I svenskan skriver du namn på dagar och månader med små bokstäver. Det gäller även länder och nationalitet, till exempel Sverige men svensk. - Skillnaden på var och vart
Både var och vart är två ord som används relativt ofta men det kan vara svårt att veta skillnaden på dessa. Tumregeln är att var handlar om en plats medan vart handlar om en riktning. Till exempel, ”Var har du varit och vart ska du?”.
Här kan du läsa om skillnaden mellan engelska och svenska skrivregler.
Värdeladdade ord
Olika ord har olika laddning – och vissa mer än andra. Här får du några exempel på vilka ord som används i positiva respektive negativa sammanhang.
Positivt laddade Negativt laddade
Chans Risk
Tack vare På grund av
Berömd Beryktad
Ordet ”men” har också en viss negativ klang och kan därför undvikas om det till exempel rör sig om inledningen på en säljande text.
Vilka ord ska särskrivas och vilka sitter ihop? Läs mer om det här, vi följer deras rekommendationer.
Du kan också se vår ordlista med casinotermer eller vår guide med skrivregler.